Angkor Wats försvunna skatter
Templet Angkor Wat i Kambodja räknas som världens största religiösa monument och besöks av miljontals turister varje år. För nästan tusen år sedan var templet även en del av ett mäktigt kungarike med ofattbara rikedomar. Men vad hände egentligen med Angkorrikets skatter?
Sommaren 2011 upptäcktes en enorm skatt i ett hinduiskt tempel i den sydindiska delstaten Kerala. I hemliga källarvalv som hållits låsta i hundra- tals år upptäcktes guld, diamanter, rubiner och smaragder till ett värde av mer än 140 miljarder kronor.
Och det finns flera exempel på skatter i hinduiska tempel. Tirumalatemplet i östra Indien är en av världens rikaste helgedomar, och tar emot donationer bestående av bland annat 350 kilo guld varje år från besökare.
Hinduiska tempel, med eller utan skatter, finns inte bara i Indien. När det världsberömda templet Angkor Wat i Kambodja byggdes på 1100-talet var templet tillägnat Vishnu, en av hinduismens högsta gudomligheter. Templet byggdes av kung Suryavarman II som härskade över det mäktiga Khmerriket, vars läge var en strategiskt viktig knutpunkt för handeln mellan Kina och Indien. Khmerriket sträckte sig över en stor del av Sydostasien, och hinduismen kom troligen till Kambodja med de indiska handelskontakterna. Även om influenserna från Indien var starka och många hinduiska tempel uppfördes i Khmerriket, slutade khmererna aldrig att vörda sina inhemska gudar och andar.
Världens största religiösa monument
Till skillnad från många andra tempel i Kambodja är Angkor Wat orienterat mot väst, vilket har tolkats som att det byggdes för att vara en grav och ett palats efter döden för kungen, eller för att manifestera kungens makt över tid och rum. Men väst är också det väderstreck som förknippas med templets huvudgud Vishnu. Templet byggdes i fyra våningar, och omges av kilometerlånga murar. Tempelområdet omfattar mer än två kvadratkilometer inklusive den impo- nerande 190 meter breda vallgraven som omger templet. Angkor Wat är idag världens största religiösa monument. Det är byggt som en avbild av hinduismens kosmos, med vallgraven som världshavet, tempelmurarna som bergskedjor och templets torn som de fem topparna på berget Meru, världens centrum och gudarnas hemvist. På Angkor Wats första våning är 600 meter av väggarna täckta av reliefer som återger kända historier ur hinduismens heliga skrifter. Där avbildas till exempel skapelsemyten då gudar och demoner drar en jätteorm runt ett berg i tusen år för att kärna en ocean av mjölk och få fram ett odödlighets- elixir. Templet innehåller också flera tusen reliefer av devatas, kvinnliga tempelväktare, och apsaras, dansande nymfer.
En skattkammare i mörkret
På Angkortemplets fjärde nivå, i ett torn vars topp är 60 meter över marken, fanns ursprungligen det allra heligaste: en staty av Vishnu och ett altare. Men ett par hundra år efter att det byggts gjordes Angkor Wat om till ett buddhisttempel. Dörrarna till den centrala helgedomen murades igen och täcktes med Buddhabilder. Mer än ett halvt årtusende senare, år 1934, öppnade franska forskare de igenmurade dörrarna. De möttes av ett kompakt mörker och ett 25 meter djupt schakt under helgedomen. Längst ner i schaktet hittades sex blad av guld och två vita safirer. Föremålen tros vara rester av tempelskatten. Enligt hinduisk tradition gömdes ädelstenar, tunna blad av guld och ibland även hår eller naglar från templets grundare i en ihålig sten under grunden för templet, eller under sockeln till en staty. Tempelskatten i Angkor Wat har plundrats någon gång under de många hundra år som förflutit sedan templet grundades. Nu tänder besökare rökelse och lämnar offergåvor framför Buddhastatyerna över den forna skattgömman. Munkar vaktar statyerna och smyckar dem med blommor och tyger. Än idag anses de översta nivåerna av Angkor Wat så heliga att turister som vill besöka dem måste vara anständigt klädda. Inga sandaler, bara knän eller axlar tillåts, något som kan vara besvärligt för en västerlänning i 35 graders fuktig värme.
Statyer täckta av ädelstenar
Historiska källor vittnar om att khmerrikets härskare samlade på sig stora rikedomar. Från inskriptioner och krönikor vet vi att Angkors härskare omgav sig med praktföremål av guld, silver och ädla stenar. Guld och silver användes också som bytesvaror, men Angkorriket präglade inga mynt och hade troligen inget eget pengasystem. Inskriptioner som hittats i templen berättar om vilka dyrbarheter kungarna gav till templen de lät bygga till gudarnas ära. Förutom guld, silver, ädelstenar och andra metaller som koppar fick templen bland annat boskap, elefanter och slavar. På 1200-talet kom den kinesiske upptäcksresanden Zhou Daguan till Angkor. I sin krönika beskrev han Angkor som en stad med hela palats av guld. Hans berättelse för tankarna till myten om El Dorado, den sydamerikanska staden av guld, och de fantastiska skatter som hittades i faraogravarna i Egypten. Inskriptionerna i templen vittnar också om bronsbelagda golv och guldstatyer. I en lista över templet Ta Prohms tillgångar finns bland annat 40 000 pärlor, 35 diamanter och en staty av Buddha, helt täckt av ädelstenar.
Erövringen av de gyllene tornen
Vart tog alla dessa rikedomar vägen? Är Angkors rikedomar bara en historisk myt? Bara enstaka guldföremål och ädelstenar har hittats i templen, men det behöver inte betyda att beskrivningarna av khmerrikets forna rikedomar är överdrivna. Man har hittat spår av förgyllt gips på ett av Angkor Wats torn, och forskarna är övertygade om att alla templets torn och många av dess statyer en gång varit förgyllda. I över 500 år regerade 22 olika kungar det mäktiga khmerriket från Angkor- området. Men på 1400-talet växte det militära hotet från de thailändska kungadömena Sukhothai och Ayutthaya, väster om khmerriket. År 1431 erövrades Angkor av Ayutthaya efter en långvarig belägring. Många av skatterna i templen plundrades troligen efter detta. Ibland sägs det att templen i Angkor sedan glömdes bort och tilläts förfalla i djungeln i flera hundra år. Men när den franske biologen och upptäcks- resanden Henri Mouhot år 1858 råkade få syn på ett torn över trädtopparna i den kambodjanska djungeln och tog sig fram till Angkor Wat var templet bebott av buddhistiska munkar. Folket i Kambodja glömde aldrig templen, även om de länge var okända i västvärlden.
Förtrollande förfall
Bland Angkorområdets djungel, lotusblommor och risfält finns mer än hundra monument, skapade av en större mängd sten än den som de tre stora pyramiderna i Egypten byggdes av. De flesta av templen har genomgått noggranna restaurationer, men några har också med avsikt lämnats orestaurerade för att visa hur de såg ut när europeerna återupptäckte dem. De ligger fortfarande djupt inbäddade i djungeln, där cikadornas sång blir dånande hög i middagshettan. Stryparträdens tjocka rötter slingrar sig upp genom valvtaken och in genom dörrar och fönster. Djupgrön mossa bildar ett mjukt täcke över stenhögar nedanför halvraserade väggar. Fjärilspar i alla färger fladdrar igenom valven, som gäckande minnesfragment av de praktfulla tyger som smyckade väggarna för mer än tusen år sedan. Även i dessa förfallna tempel tänder munkar rökelsestickor framför buddhastatyer och delar ut välsignelser till besökare som lämnat en offergåva.
Angkors förbannelse?
Den förtrollade tempelstaden i djungeln har även varit skådeplatsen för ond bråd död. 1907 inledde ett franskt forskningsinstitut arbetet med att bevara templen i Angkor åt eftervärlden. Institutets förste platschef Jean Commaille mördades 1916 av banditer som ville komma åt den lönekassa han bar på. En av hans efterträdare, Georges Trouvé, begick självmord 1935. Angkorområdet var ett av de sista fästena för kommuniströrelsen Röda Khmererna. Under deras blodiga regim i slutet av 1970-talet avrättades flera hundratusen människor, och miljoner kambodjaner dog av svält och sjukdomar. När Vietnam invaderade Kambodja 1979 drevs Röda khmererna ut på landsbygden och tog bland annat sin tillflykt till templen. Det går ännu att se spåren av striderna i form av fästena för de kulsprutor som de Röda khmererna monterade högst upp på templet Phnom Bakheng, som är strategiskt beläget på ett berg, och kulhål i de ovärderliga tempelrelieferna.
De Röda khmererna och khmerriket
Gerillan som kallade sig de Röda khmererna utkämpade alltså några av sina sista strider i ruinerna av det tusen år äldre khmerriket. Men ordet khmer har fler betydelser än så. Det används ofta för att allmänt beteckna en invånare i Kambodja, vars officiella namn i början av 1970-talet var Khmerrepubliken. Landets officiella språk heter khmer och 90 % av befolkningen tillhör folkgruppen khmer. 1991 öppnades Angkorområdet åter för turister. Under Vietnamkriget hade USA fällt två miljoner bomber över Kambodja. Det krävs mycket arbete för att röja bort dessa och de minor som fanns i hela landet efter krigen.
De Röda khmererna och khmerriket
År 1999 räknas som det första året på 30 år då fred rådde i hela Kambodja. I februari 2011 dödades och sårades soldater från både Thailand och Kambodja i en eldstrid om templet Preah Vihear, som ligger i norra Kambodja vid den thailändska gränsen. Striden om detta tempel handlar inte bara om det rika kulturarvet. Den rör också rikedomar i form av framtida inkomster från turismen, som är den snabbaste växande näringen i Kambodja. Landets ekonomi bygger till stor del på inkomster från de flera miljoner turister som varje år besöker templen i Angkorområdet. Skattgömmorna är sedan länge plundrade. Tempeltornen i Angkor Wat glänser inte längre av guld. Men templen fortsätter att vara ovärderliga både som historiska monument och som inkomstkälla för ett av världens fattigaste länder.
Läs mer om vår resa till Kambodja där vi bland annat besöker Angkor Wat
Artikel skriven av Maria Nyström Agback